مقالة essay باللغة السويدية عن علم الوراثة Genetik تعلم

في هذا الفيديو سوف نتعلم طريقة كتابة مقالة باللغة السويدية عن علم الوراثة Genetik كما سوف نرى أهم العبارات السويدية الجميلة والسهلة التي تحتاج إلى استعمال بالإضافة إلى الكلمات والمفردات في اللغة السويدية المهمة التي تفيد في كتابة مقالة عن علم الوراثة Genetik , يجب معرفة أن كتابة مقالة باللغة السويدية تتطلب الكثير من الممارسة والكتابة, كما أن القراءة باستمرار سوف تساعدك على أن تكون الكثير من المعلومات التي تفيدك في الكتابة واكتساب مهارات الكتابة باللغة السويدية من أشهر الكتاب والمؤلفين الممتازين ذوي الحنكة والخبرة في كتابة مواضيع وتعابير باللغة السويدية. Learn Swedish online with the help of this free website from the British Council with games, stories, listening activities and grammar exercises. Learn Swedish offers Swedish grammar and extensive British Swedish vocabulary sections along with a free Swedish magazine and diary, games, lessons and tests Improve your Swedish grammar, speaking, listening, reading, and vocabulary. Free resources to help you learn Swedish, including phrase guide and vocabulary lists with sound, forums, and shopGenetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen. Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av 1800-talet. Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener. Genetiken tillhandahåller viktiga verktyg som används i den moderna forskningen för att undersöka funktionen hos specifika gener, till exempel genom kartläggning av genetisk interaktion. I organismerna är den genetiska informationen vanligtvis lagrad i den kemiska strukturen hos specifika DNA-molekyler, som i sin tur finns i kromosomer. Arvsanlagen finns i oerhört långa molekyler, DNA, som vardera består av en kedja av nukleotider. Dessa kedjor sitter ihop parvis och bildar något som ser ut som en spiralskruvad stege. Nukleotiderna sticker ut åt sidan från vardera kedjan. I DNA används fyra olika nukleotider. De är olika långa, men matchar varandra kort mot lång, så att varje steg i stegen blir ungefär lika långt. Den ordningsföljd som nukleotiderna har i kedjan utgör den genetiska informationen. Det här är lite likt hur ordningsföljden mellan bokstäverna på en boksida gör att vi kan utläsa ett meddelande. Generna motsvarar delsträckor längs kedjan. Sekvensen av nukleotider i genen översätts i två steg till en sekvens av aminosyror som bildar ett protein. En grupp om sex nukleotider motsvarar en aminosyra. Denna motsvarighet kallas den genetiska koden. Aminosyrasekvensen avgör vilken form proteinet får och därmed vilken funktion det kan fylla. I stort sett alla uppgifter som behöver utföras i den levande cellen sköts av proteiner. Genetiken har stor betydelse för vilken yttre form och vilket beteende en organism ska få. Men den är inte allenarådande. Miljön som organismen lever i påverkar också hur den blir. Slutresultatet formas av ett samspel mellan arv och miljö. Som exempel bestäms den längd ett människobarn uppnår i vuxen ålder både av de gener det får av sina föräldrar och av hur mycket näring det får, vilken näring det får, vilka sjukdomar det råkar ut för och hur mycket det motionerar.