موضوع مقالة تعبير باللغة السويدية عن القوة الشرائية Köpkraftsparitet

في هذا الفيديو سوف نرى تقنيات كتابة منهجية لموضوع تعبير في اللغة السويدية عن القوة الشرائية Köpkraftsparitet, سوف تتعلم أهم الأساليب التي تساعدك على أن تكتب مقالة ممنهجة بسهولة دون أخطاء في وقت قليل, تعليم تقنيات كتابة مقدمة وموضوع وخاتمة التعبير المدرسي في اللغة السويدية عن القوة الشرائية Köpkraftsparitet, أفضل وسيلة لتعلم اللغة السويدية هي الكتابة, التعبير الموضوع مقالة مدرسية how to write Swedish essay and articles easily without mistakes, this vidoe will teach you how to write methodically an essay in Swedish easily and quickly تعلم كيف تكتب مقالات باللغة السويدية بسرعة وسهولة. Learn Swedish online with the help of this free website from the British Council with games, stories, listening activities and grammar exercises. Learn Swedish offers Swedish grammar and extensive British Swedish vocabulary sections along with a free Swedish magazine and diary, games, lessons and tests Improve your Swedish grammar, speaking, listening, reading, and vocabulary. Free resources to help you learn Swedish, including phrase guide and vocabulary lists with sound, forums, and shop Köpkraftsparitet eller köpkraftsjustering (engelska: purchasing power parity, PPP) är ett mått som används inom ekonomi för att kunna jämföra prisnivån på varor och tjänster mellan olika länder. Köpkraftsparitet används för att räkna ut vilken växelkurs som krävs för att länder med olika valutor ska ha samma köpkraft. Genom att köpkraftsjustera tar man alltså hänsyn till prisskillnader mellan länder. Måttet har flera användningsområden, men det primära är att kunna jämföra olika länders BNP till en konstant prisnivå. En valutas växlingskurs mot en annan kan skilja sig från den köpkraft som den ena valutan har i den andra valutans valutaområde. En svensk krona kan kanske växlas till 10 manat i Azerbajdzjan, men samma krona kan man inte köpa lika mycket saker för i Sverige som man kan med 10 manat i Azerbajdzjan. Eftersom priset på varor och tjänster som inte handlas, ofta är lägre i fattigare valutaområden, skulle valutamarknadens växlingskurs ge en snedvriden bild av vad prisnivån är i ett land. När man jämför BNP mellan länder kan man använda köpkraftspariteter för att justera för skillnaden i prisnivå mellan länder. På detta vis får man en jämförelse av volymen av producerade varor och tjänster, snarare än kostnaden för dessa. Analogt kan man jämföra hur man skiljer på BNP i löpande respektive fasta priser inom en ekonomi. När BNP i fasta priser beräknas justerar man för prisutvecklingen mellan olika tidpunkter, medan i fallet med köpkraftsjusterad BNP eliminerar man istället prisvariationer mellan länder. Innehåll [göm] 1 Uträkning och jämförelse 2 Framställning och publicering av köpkraftspariteter 3 Kritik 4 Se även 5 Referenser 6 Externa länkar Uträkning och jämförelse [redigera] När man jämför BNP mellan länder används oftast amerikansk dollar som valuta. PPP används kan då som mått för att överföra priser från lokal valuta till dollar för att länderna ska kunna jämföras. Som exempel kan vi ta växlingskursen mellan amerikanska dollar och azeriska manat som kan sägas vara 100. En dollar är hundra manat. Man sammanställer en varukorg med motsvarande varor i båda länder och noterar priset för respektive varukorg i lokal valuta. Utifrån dessa pris kan en ny fiktiv växlingskurs räknas ut: Den azeriska varukorgen kanske kostade 75 000 manat, medan den amerikanska kostade 1 500 dollar. Enligt formeln ovan ges att 75000/1500=50. Den köpkraftsjusterade växelkursen föreslår att en dollar nu bara är 50 manat. Azerbajdzjans BNP/capita skulle enligt det här exemplet vara mycket högre än om man använt marknadens växlingskurs. För exempel med riktiga siffror se statistiken till höger. Framställning och publicering av köpkraftspariteter [redigera] I Sverige deltar Statistiska centralbyrån i ett samarbete mellan 37 europeiska länder som syftar till att löpande skatta köpkraftspariteter för deltagarländerna. Samordnare är Eurostat, som även publicerar resultaten på sin hemsida. Vart femte år genomförs även en global köpkraftsparitetsundersökning under ledning av Världsbanken. Kritik [redigera] Jämförelser över tid eller mellan valutaområden som använder sig av varukorgar dras ständigt med problematiken om vilka varukorgar som är adekvata. Utformningen av varukorgar för prisjämförelse kan vara svår, till exempel då konsumtionsmönstren i två länder skiljer sig åt. Den fiktiva växlingskursen mellan två valutor som skapas med hjälp av varukorgarna kan förskjutas när man ändrar varukorgens innehåll. Vad som faktiskt är en genomsnittlig varukorg bara för ett land kan vara nog svårt att bestämma. I Sverige sätter SCB (Statistiska Centralbyrån) ihop varukorgar för bland annat KPI (Konsumentprisindex) som bygger på en varukorg för konsumtionsvaror. I varukorgarna för vissa prisindex ingår kostnader för räntor, men i andra nettoprisindex (som till exempel UND1X) gör de det inte. PPP:s beroende av utformningen av de varukorgar som används för köpkraftsjusteringen kan ses som en av måttets svagheter. Se även [redigera] Lista över länder efter BNP (PPP) Lista över länder efter BNP (PPP) per capita Referenser [redigera] Fregert, Klas och Jonung, Lars (2003, 2005). Makroekonomi, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03973-5 OECD in Figures - 2005 edition - ISBN 92-64-01305-9 Externa länkar [redigera] OECDs statistikportal (engelska) Köpkraftsparitetsundersökningen - Statistiska Centralbyrån Purchasing power parities - Eurostat